Svart är också en färg

"Ja mamma, jag skaaa färglägga" säger sonen och tar fram den svartaste tuschpennan han vet. Nåväl, tänker mamman, svart är ju också en färg. Till skillnad från vitt. Vitt finns inte säger de som vet. Och ändå är allt som syns när jag tittar ut genom fönstret vidder och åter vidder av vit, vit snö. Å andra sidan, vit kanske bara är ett annat ord för gud.

Strumpor

Eftersom till och med jag börjat frysa i kylan har det så blivit dags att sticka ullstrumpor till de egna fötterna. Tänker inhandla några nystan på lunchrasten och återkommer med bildbevis när de är klara.

Första paret fingervantar

Ankelvärmare

Måste

Känner hur det liksom kliar i fingrarna. Trots flera redan pågående stickprojekt inhandlar jag nya nystan till ny virkning. Kan inte låta bli. Månadens sista hundralappar går åt till att stilla detta hungriga begär. Dumdristigt och slösaktigt. Fast skönt. Fingrarna vill ha det fingrarna vill ha.

Pepparkaksplaneten

På Pepparkaksplaneten var allting gjort av peppar. Några av invånarna på planeten, eller alienformers som de också kallas, skulle just till att fira jul. De hade bjudit in sina grannar och serverade dem röd och grön glögg. Fast en av de inbjudna hade ännu inte dykt upp. Vad de inte visste var att Kalle Grunka hade råkat trampa rakt i vargfällan som stod uppställd på baksidan av huset. Han satt nu fast med endast huvudet som stack upp ovan mark. ”Hjälp” ropade Kalle Grunka, men ingen verkade höra honom.

Inne i huset var julefriden ganska stor och Mama Alien satt framför tv:n och stickade och svor. Alien Number 6 stod vid spisen och lagade röda alienpannkakor så att smöret fräste. Han hade lite bråttom för att hinna klart innan sista avsnittet av julkalendern började sändas på deras nyinköpta 83-tums-tv. Men just som Alien Number 6 skulle till att servera Mama Alien de goda pannkakorna, snubblade han över de långa fransarna på den handtuftade mattan som låg mitt på vardagsrumsgolvet. Pannkakorna for genom rummet och landade mitt på kuddhörnan med ett ljudligt splash. ”Det gör inget” sa Alien Number 6 snabbt till Mama Alien för att hon inte skulle gråta över spilld mjölk. Och så tog han henne i handen för att de tillsammans skulle gå ut och göra snöänglar i den djupa snön. På väg ut råkade de som av en händelse stöta på Kalle Grunka, som vid det här laget hunnit bli ganska kall om sin stora näsa där han satt fast i vargfällan. Med gemensamma krafter lyckades de få upp Kalle ur gropen och sedan vandrade de tre hand i hand vidare för att ansluta till det glada glöggpartyt och alla de andra julfirarna på Pepparkaksplaneten.

/God Jul önskar L & H

Julklapp

Lila

Som ljung

Stor och liten

Mössa

Julmarknad

Den 5 och 6 december är det julmarknad i Ramdala gamla skola utanför Karlskrona. En alternativ julmarknad på initiativ av keramikern Karin Meijern, som själv också bor och verkar i nämnda skola. Marknaden har funnits i några år men detta år är första gången jag får vara med på ett hörn. Därför har stickorna (och i viss mån virknålarna) gått varma de senaste två månaderna efter det att jag blev tillfrågad att bidra med några av mina alster. Måste säga att det har känts snudd på ångestfyllt att skiljas från mina "bebisar", men nu är det gjort och tossorna nedpackade och nedskickade till sydligare breddgrader. Så har du ingenting för dig och vägarna förbi Ramdala andraadventshelgen hoppas jag att du införskaffar något av dessa par:

Fabrik

Ballerinan ligger inte på latsidan. Hon lovar och svär. Tvärtom råder febril verksamhet från morgon till kväll. På tunnelbanan till jobbet. På tunnelbanan från jobbet. Under Bolibompa. Medans riset kokar. Innan maten tas ur ugnen. Efter det att ungen somnat sött. Ända fram tills sista lilla sänglampan släcks. Det är löpandebandprincipen som gäller. Avig, räta. Trådar som fästs. Maskiner som går varma. Och snart ska hon skiljas från sina små bebisar. De ska åka lång tur ner till Blekinge på julmarknad. Men Ballerinan lovar att föreviga varje litet alster innan dess. Snart. Ska bara...lite till.

Nyanser av brunt

Ännu en sjal...